European Observatory for Nanomaterials

I dagsläget är en av nanomaterialens viktigaste tillämpningar i livsmedelsbranschen utvecklingen av livsmedelsförpackningar. Förutom att ge lättare och slitstarkare material, såsom behållare och flaskor av plast, kan nanomaterialen användas för att förhindra att livsmedel fördärvas.  

Användning av nanomaterial för att bevara livsmedel och skydda dem mot bakterier

Livsmedelsförpackningar är oftast av plast. Deras främsta svaghet är att de inte kan hindra gaser såsom syre och andra små molekyler från att tränga in och nå livsmedlet. Tillägg av nanomaterial såsom nanolera, titannitrid eller titandioxid kan förstärka ett materials egenskaper och till exempel göra det lättare och starkare. Nanomaterial kan även hindra gaser och ljus från att tränga in i förpackningen och orsaka nedbrytning, och kan dessutom ha antimikrobiella egenskaper som hjälper till att hålla livsmedlet färskt under långa förvaringsperioder och skyddat mot skadliga bakterier.
 

Innovation för att skapa hållbarare material i livsmedelsförpackningsindustrin

Cellulosa är ett av de vanligast förekommande naturmaterialen och kan utvinnas ur växter och träd. Forskare har utvecklat biologiskt nedbrytbara kompositmembran från nanopartiklar av cellulosa. Enligt forskningen kan dessa biobaserade förpackningsfilmer hindra vatten från att tränga in, skydda färska livsmedel mot skadliga bakterier och potentiellt förlänga produktens hållbarhet. Biofilmer skulle därmed kunna vara användbara inom livsmedelsförpackningsindustrin för att minska livsmedelsavfall och livsmedelsburna sjukdomar, även om materialens potentiella toxicitet ännu inte fullständigt undersökts.

Forskarna håller även på att ta fram en ”smart” förpackning som använder sensorer i nanostorlek för att övervaka livsmedlens skick. Många olika detektorer baserade på nanopartiklar har utvecklats för att spåra föroreningar i livsmedel. När en förorening kommer i kontakt med nanopartiklarna sker en reaktion mellan nanomaterialet och föroreningen. Denna reaktion utlöser en visuell signal som varnar om att livsmedlet fördärvats. Leverantörerna kan använda dessa nanosensorer för att visa livsmedlets skick för konsumenterna.
 

Migration av nanomaterial in i livsmedel

Risken för konsumenter när det gäller nanoteknik i livsmedelsförpackningar är att nanomaterialen potentiellt skulle kunna ta sig in i livsmedlen. Uppgifterna om denna typ av migration är för tillfället mycket begränsade, men de tillgängliga uppgifterna har hittills visat en mycket låg nivå av migration. Många nanotekniska tillämpningar utforskas fortfarande, men några har redan godkänts av medlemsstaterna och Europeiska kommissionen för att släppas ut på marknaden, såsom titannitrid i flaskor av polyetentereftalat (PET-flaskor). Nanomaterial som används i livsmedelsförpackningar i Europa måste bedömas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) innan de godkänns. Titannitrid i nanostorlek är ett av de få godkända nanomaterialen och används som tillsats i plastflaskor.