Användningen av nanomaterial på arbetsplatsen
Nanomaterial produceras och används av många europeiska industrier, däribland vid tillverkning av kemikalier. Produktionen och användningen av dessa material regleras av både EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Arbetsgivare måste se till att arbetstagare har både kunskap och utrustning för att använda dessa material på ett säkert sätt.
Eftersom nanoteknik används för att producera ett brett sortiment av produkter och lösningar, kan många arbetstagare utsättas för dem på sin arbetsplats. Nanomaterial produceras ofta i slutna system, men exponering kan uppstå under underhåll eller hantering av färdiga produkter.
Nanomaterial används också av "nedströmsindustrier" som t.ex. tillverkar bilar, kosmetika, elektronik, läkemedel, medicinteknisk utrustning och textilier. När nanomaterial används som pigment, exempelvis i en industriell spraytillämpning, kan exponering inte uteslutas. Därför kan sådan användning medföra en rekommendation om ventilation eller användning av personlig skyddsutrustning, t.ex. handskar. Detta kan emellertid inte vara tillräckligt för att garantera en säker användning och därför finns det också rättsliga krav som anger att arbetstagare måste ges lämplig utbildning för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt.
Att använda nanomaterial på arbetsplatsen betyder inte att det finns någon risk, eller att risken inte kan kontrolleras.
Risken är resultatet av faran x exponeringen. De farliga egenskaperna hos ett nanomaterial bestäms av dess kemiska sammansättning och fysikaliska egenskaper, såsom storlek, form och kristallstruktur och dess (eko)toxikologiska effekter.
För närvarande misstänker man att vissa typer av nanomaterial, såsom långa, styva fibrer som finns kvar i lungorna, eventuellt kan orsaka fibros och/eller inflammation. Däremot verkar frisk hud vara relativt resistent, även för partiklar av nanostorlek. Om nanomaterial kan vara beständiga i kroppen, ökar detta deras potential att orsaka skada.
Further reading
- Guidance on the protection of the health and safety of workers from the potential risks related to nanomaterials at work
- RIVM Report 2007, Health impact of nanotechnologies in food production
- BAuA report 2015 (in German), “Arbeitsmedizinisch-toxikologische Beratung bei Tätigkeiten mit Kohlenstoffnanoröhren (CNT)”
- SCCS Opinion 2014, “Revision of the opinion for clarification of the meaning of the term "sprayable applications/products" for the nano forms of Carbon Black CI 77266, Titanium Oxide and Zinc Oxide”
- Guide on Safety data sheets and Exposure scenarios
- Workplace exposure to nanoparticles
- Info sheet: manufactured nanomaterials in the workplace
- Safe handling of nano materials and other advanced materials at workplaces
- Working safely with manufactured nanomaterials - Guidance for Workers (2014)
- An Assessment of Methods of Sampling and Characterizing Engineered Nanomaterials in the Air and on Surfaces in the Workplace (IRSST)
- Directive 2000/39/EC - indicative occupational exposure limit values
- Directive 2004/37/EC - carcinogens or mutagens at work
- Worldwide chemical exposure limits (ILO)
- Institute of Occupational Medicine (IOM)
- U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) - National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH)
- WHO Guidelines on Nanomaterials and Worker's Health
Interactive garage
Find out how you can protect yourself from nanomaterials when working in a garage.
Discover more "nanoramas" from the German Social Accident Insurance (DGUV)EU Privacy Disclaimer
På den här webbplatsen används kakor. Syftet är att optimera din upplevelse av den.