European Observatory for Nanomaterials

Exponering för nanomaterial beror på processen, de tekniska kontrollåtgärder som används  och, om dessa inte är tillräckliga, användningen av personlig skyddsutrustning. Arbetsgivare måste minimera exponeringen för farliga ämnen till en nivå som inte bedöms orsaka skada för arbetstagarna.

Eftersom inandning verkar vara den mest relevanta vägen för exponering för nanomaterial  på arbetsplatsen, bör genereringen av alla luftburna nanomaterial minimeras. Detta kan uppnås genom användning av slutna arbetsmiljösystem och våta processer. Dammgenererande processteg som slipning och nötning bör undvikas i möjligaste mån.

Om nanopartiklar finns i luften på arbetsplatsen måste lämplig ventilation användas. Som en sista utväg kan arbetstagare utbildas för att använda andningsskydd, skyddskläder, handskar och skyddsglasögon.

Det bör noteras att det vid underhållsoperationer är vanligt att de normala riskhanteringsåtgärderna för processen, såsom slutna system, tillfälligt är inaktiverade. Därför kan ytterligare riskhanteringsåtgärder behövas för dessa typer av processer.

Egenföretagare kanske inte har möjlighet att utföra så noggranna kontroller i sitt arbete jämfört med dem som arbetar i industriella miljöer.

Säkerhetsdatablad

I enlighet med Reachförordningen måste ett säkerhetsdatablad tillhandahållas tillsammans med alla farliga kemikalier. Säkerhetsdatablad ger användbar information om kemikalier, beskriver de faror som är aktuella avseende kemikalien och ger information om hantering, lagring och nödåtgärder vid en olycka. Reach kräver att användare av farliga kemikalier följer de råd om riskhanteringsåtgärder som ges i de exponeringsscenarier som är fästa vid säkerhetsdatabladet, om de tillhandahålls.

Vissa nanomaterial har nationella yrkeshygieniska gränsvärden

Yrkeshygieniska gränsvärden för farliga ämnen är viktig information för riskbedömning och hantering, även i samband med nanomaterial.

Ett gränsvärde är koncentrationen – antingen i delar per miljon (ppm) eller milligram per kubikmeter (mg/m3) – av en kemikalie i arbetsplatsluften som de flesta människor kan utsättas för utan att uppleva skadliga effekter. Yrkeshygieniska gränsvärden bör dock inte tas som skarpa skiljelinjer mellan säkra och osäkra exponeringar.

För närvarande finns det inga yrkeshygieniska gränsvärden på EU-nivå för nanomaterial, troligen på grund av att det fortfarande råder brist på information för att kunna fastställa dem. Generellt sett har EU-omfattande yrkeshygieniska gränsvärden endast fastställts för ett begränsat antal ämnen som för närvarande används på arbetsplatsen. Dessa bindande och/eller vägledande gränsvärden har fastställs i olika EU-direktiv.

Många medlemsstater har fastställt sina egna nationella yrkeshygieniska gränsvärden, även för nanomaterial. Dessa nationella gränsvärden måste också respekteras och alla arbetsgivare måste se till att den exponering som deras anställda utsätts för inte överstiger de yrkeshygieniska gränsvärdena.